Hjärnspöken, sjuk och vänner

Många hjärnspöken i huvudet idag. Är hemma och är sjuk och ligger och tänker på mycket. 
Har ni provat att vara repet i en dragkamp någon gång? För det är exakt så jag känner just nu. Jag dras mellan min egna vilja och rädsla för vad andra säger och tycker. Jag trodde att efter 1 månad här skulle jag känna mig stark, att jag skulle vara stolt över att jag klarat av en del. Men jag sjunker längre och längre ner, det känns som att jag blir svagare för varje dag som går. Folk tittar på hur svag man är om man "ger upp", men man tänker inte på hur modig man faktiskt var att man gav sig i väg.
Saknar dessa tjejer varje sekund.
 
 
Nu ska jag sluta deppa och skriva om de senaste dagarna lite kort. I söndags var jag som sagt på bio med min värdsyster och några kompisar. Kommer inte ihåg vad filmen hette men den var inte så bra i alla fall haha. Efter det åkte vi och åt på Arby's, vi satt där i flera timmar. När vi kom hem satte vi på en av de svenska deckarna (med engelsk text) som jag hade med mig till min värdfamilj. Kändes verkligen som en söndags kväll hemma.
 
 
I måndags hände absolut ingenting förutom att vi hade lite folk från kyrkan över på kvällen, i tisdags vaknade jag med halsont men drog i väg till skolan i alla fall eftersom jag hade planer på eftermiddagen. Efter skolan hade jag träning i 2 timmar och efter det drog jag, Stephanie och Shawna till pizza hut där Hannah och Olivia var. Tror de har världens godaste pizza där, jag hat/älskar (okej älskar mest) att kanterna är fyllda med ost😍 när vi var klara där åkte vi och kollade på en fotbolls match, alltså "riktig" fotboll för oss svennar. Montague mötte storrivalerna Whitehall. Många från skolan var där så det var kul. 
När jag kom hem igen var jag helt slut, jag kastade mig i soffan med mjukisar, en filt och en kopp te. Idag när jag vaknade upp mådde jag inte bra alla så jag bestämde mig för att stanna hemma, egentligen inte bra alls eftersom jag har träning idag och homecoming är nästa vecka.. + att jag missar ganska mycket i skolan på bara 1 dag. Men hoppas jag kan ta mig dit imorgon, eller hoppas och hoppas- jag är absolut inte ett fan av skolan här så det är egentligen ganska skönt att vara hemma, men jag vill inte ligga efter i arbetet.
Har under dagen förberett lite inlägg som jag ska försöka få ut under denna och nästa vecka, så vi göra snart igen.
Alla dessa matbilder... Mestadels på onyttig mat...(gråter inombords)
Hannah, Olivia och jag.
Sweden, Germany.


Massor av kärlek till mina älskade där hemma❤️
XOXO

KOMMENTARER


ª Alice

Alltså vet du hur läskigt detta är?? Jag har EXAKT samma tankar och känslor som dig..

Svar: Vad synd att du känner så, men ändå skönt att jag inte är ensam! Vad heter du på fb?
Josefine Ekman

2014-09-24 // 22:34:18
ª Alice

Men du är verkligen inte svag om du skulle bestämma dig för att åka tillbaka till Sverige. Det krävs mycket, mycket mod till att ens sätta sig på ett plan helt ensam till andra sidan jorden. Om någon skulle kalla dig svag för att du tog beslutet att åka hem kan hon/han prova att göra detta själv. Det är svagt av folk när dem säger så för de flesta vet inte hur svårt det är att varje gång man stöter på en liten motgång så går tankarna hem.

Jag förstår precis hur du känner, känner exakt likadant och har varit här i 3 veckor och vill så gärna hem.
Ska stanna som minst till homecoming.

Hoppas du väljer oberoende på vad alla andra säger och tycker. Om du inte klarar mer åker du hem och annars så försöker du lite till!!

2014-09-25 // 01:16:28
ª Alice

Jag heter Alice Erlingmark, lägg gärna till mig så vi kan skriva lite!!

2014-09-25 // 12:52:26
Namn:
V.I.P?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar: