Ny blogg

http://nouw.com/josefineekman
 
Oj oj oj vad länge sedan jag skrev här. Snart 1 1/2 år sedan. Då hade jag precis kommit hem till Örebro från USA och var jätte lycklig. När jag tänker på tiden som gått sedan jag skrev ett inlägg i den här bloggen så känns det mer som att det gått 5 år. Otroligt otroligt mycket har hänt, både med mig själv och med mitt liv. 
Jag har tagit stdenten, flyttat hemifrån, lämnat Örebro ännu en gång och bosatt mig i Stockholm, börjat plugga på högskola, slutat plugga på högskola, skaffat ett av mina dröm jobb, träffat nya människor och har i princip byggt upp ett helt nytt liv. Men det senaste 1 1/2 året har varit allt annat än lätt. USA kom att påverka mig på ett sätt som jag aldrig någonsin skulle kunna föreställa mig. Det var tufft att komma hem, mycket svårare än vad jag trodde att det skulle vara. Kanske för att väldigt mycket hade frändrats i min umgängeskrets här hemma under tiden jag var borta. Jag har förlorat många den senaste tiden och det kändes som att kastas tillbaka till högstadiet igen med allt drama som skedde.
Men jag står här idag, inte helt repparerad, men på god väg uppåt. Det har varit en mörk och tung period sedan USA och jag gör allt för att gå vidare ifrån det. Många tycker säkert att det är konstigt att jag ännu inte gjort det- jag ville ju hem och jag fick det. Men jag ser det hela fortfarande som ett stort misslyckande och det kommer jag nog alltid att göra. 
Men nu försöker jag fokusera på mig själv och på vad som gör mig lycklig och jag tror att det här året kommer bli det året som jag "kommer tillbaka". 
Det här inlägget skulle egentligen inte bli långt alls, utan anledningen till att jag ens skriver är för att jag börjat blogga igen. Jag vet att jag inte har några "följare" här nu, men jag ser på statistiken att en del kikar in här. Så om ni är intresserade av att följa mitt liv just nu och vill höra lite historier om den gågna tiden samt framtidsplaner får ni gätna klicka er in på länken här nedan.
Jag önskar er allt gott, och ni som ska i väg/är i väg på ett utbytesår- HA ETT UNDERBART ÅR OCH NJUT<3
Här är två tillfällen jag i alla fall varit väldigt lycklig.
 
XOXO
 
http://nouw.com/josefineekman

(0) ord / publicerat i Efter USA / l‰nka inl‰gget

   

Hejdå

Kommer börja detta inlägg lite annorlunda och börja med bilder istället. Tänkte visa lite hur mina veckor sett ut, dock har jag varit väldigt dålig på att ta kort, men dessa får duga.
Dagen efter att jag kom hem var det morfars begravning. Tror jag aldrig gråtit så mycket i hela mitt liv, men jag är glad att jag fick säga hejdå❤️
Firade halloween med favvo brudarna,
Umgåtts med mina fina vänner.
Träffat några sköna killar från Paradise Hotel.

När jag kom hem från USA var dem på avsnitt 40. Jag kom i kapp efter 8 dagar...
Mysfrukost med mamma.
Tapas kväll med Emelie och Alicia.

Det är väl typ det jag gjort, + lite till.


Ja, det har nu gått 1 månad sedan jag kom hem från USA, 1 månad??!! Tiden bara flyger iväg, men det är väl  som man brukar säga "tiden går fort när man har roligt".
Dock så skulle jag ljuga om jag sa att allt är frid och fröjd och att jag lämnat allt bakom mig- för det har jag inte. USA finns i mina tankar väldigt ofta och vågen av ångest sköljer fortfarande över mig ibland och slår ikull mig. Det är inte så att jag saknar just min tid i USA. Utan det jag saknar är den längtan jag hade innan jag åkte, då jag trodde att jag skulle få mitt dröm år. Och det är jobbigt, jävligt jobbigt om jag ska vara ärlig, att se andra få sitt dröm år- men inte jag. Det svider till något fruktansvärt ibland.

Men jag skulle också ljuga om jag sa att jag inte är glad över att jag är hemma- för det är jag verkligen. Jag är så lycklig av att befinna mig på svensk mark igen, bland mina vänner och min familj. Jag har äntligen kunnat skratta, ha kul men framför allt- slappnat av och varit mig själv. Jag har hunnit med så mycket under dem veckorna jag varit hemma. Jag umgås med mina vänner nästan konstant och myser med mina föräldrar om kvällarna, jag lever det lyckliga livet som 18 åring och varje dag taggar jag och mina bästa vänner att vi är en dag närmare studenten. Jag går på Örebros gator och känner sådan lycka över att jag är tillbaka- att jag är hemma igen. Jag handlar i butiker jag tycker om, äter den mat jag mår bra av, jag tränar med mina föräldrar och mår bara allmänt väldigt bra.

Jag förstår och vet själv att jag måste släppa USA, för mitt egna välmående. Men det är lättare sagt än gjort. Trotts att jag mådde så otroligt dåligt av att vara där borta och att jag visste att jag inte kunde ha det så som jag hade det, så är det jobbigt att tänka att jag gav upp. Speciellt när jag omringats av sociala medier och ser att andra som har ett bra utbytesår. 
Något jag dock vill stryka under väldigt mycket är att jag absolut inte ångrar att jag åkte hem, inte för en sekund har jag ångrat mitt beslut. Det är bara jobbigt att det inte blev som jag ville och trodde.
Jag försöker tänka att just det här inte var rätt för mig, det var inte rätt tid i livet. Men att jag inte klarade av det gör mig livrädd. Jag har haft väldigt svårt att sätta upp nya drömmar och vad jag vill göra, för tänk om jag inte klarar det heller?
Men som jag skrev i mitt senaste inlägg, så ska jag fokusera på nuet och ta det som kommer efter studenten lite senare.

Och jag vet att jag skrev att jag skulle berätta mer om varför jag åkte hem, men jag känner inte att jag vill skriva ut allt här så att det inte blir några missförstånd med dem i USA.
Om det är någon som vill veta så får ni skriva till mig på Facebook.

Jag ska avsluta detta inlägg i lite positiv anda. För jag är ju trotts allt hemma och lycklig med det. Jag ser fortfarande saker helt annorlunda nu än vad jag gjorde innan jag åkte, jag uppskattar vad jag har omkring mig och mitt vardagsliv som jag förr tyckte var så tråkigt, älskar jag numera.

Ja, denna blogg har en berättelse för sig som jag säkert kommer titta tillbaka på, både med glädje och med sorg.
När jag startade denna blogg var jag tydlig med att jag bara skulle skriva om mitt utbytesår. Och jag har kommit till den punkten då jag inte längre har något att skriva om min tid i USA. Så med detta inlägg lägger jag nu på locket på min USA resa och blickar framåt. USA och mitt utbytesår är något jag levt för i snart två år, så det är dags att släppa det nu och gå vidare.
Jag vill bara tacka er som följt min resa och faktiskt lagt ner tid för att läsa på det jag skrivit. Det värmer verkligen. 

Ha det bra vänner❤️
XOXO



(0) ord / publicerat i Efter USA / l‰nka inl‰gget

   

Skillnader mellan Sverige och USA

Kom på att jag glömt att publicera listan på skillnader mellan Sverige och USA, så här kommer den:
 
- alla är mycket trevligare i USA
- allt är billigare i USA 
- amerikanare är överlag mer öppna än svenskar
- svenska killar är mycket snyggare!!
- jag åt MYCKET onyttigare mat i USA 
- modet är 1000 gånger bättre i Sverige
- de har skor inomhus i USA 
- min värdfamilj låste aldrig dörrar eller bilarna
- personalen packar matkassarna i affärerna
- dem har ost på ALLT
- de säger sorry HELA tiden, asså om man bara nuddade någon så sa dem "sorry" 
- MYCKET drama 
- det är väldigt sällan man använder kniv
- det är mycket renare utomhus där jag bodde i Michigan 
- de lämnar alltid meddelanden på telefonen 
- ekorrar överallt (haha lite random) 


(0) ord / publicerat i I USA / l‰nka inl‰gget